Personen har begått ett brott (eller flera brott) och domstolen har dömt den brottsåtalade till sinnesundersökning där man konstaterat att den åtalade under tiden för åtalsgärningen saknat förståndets bruk p.g.a. den mentalsjukdom han/hon lider av och är i behov av vård oberoende av hans/hennes vilja (mentalvårdslagen 8 § 1 mom.). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården granskar sinnesundersökningsutlåtandet och om den sammanfaller med slutledningarna i utlåtandet, skall den åtalade tas in för psykiatrisk sjukhusvård oberoende av hans vilja (mentalvårdslagen 8 § och 17 § 1 mom.). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården skall bestämma att vården för den åtalade skall inledas på ett sjukhus som har den beredskap och särskilda sakkunskap som vården förutsätter (mentalvårdslagen 17 a §). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården skickar sinnesundersökningsutlåtandet och sitt eget ställningstagande till domstolen vilket, när det sammanfaller med slutledningarna i utlåtandet, leder till att den brottsåtalade inte blir dömd för sin gärning för att han/hon saknat förståndets bruk.
En kriminalpatient är alltså en person som på ovan nämnda sätt dömts till psykiatrisk sjukhusvård. Man bedömer behovet av den vård som ska ges åt kriminalpatienten på ett statligt mentalsjukhus, inom sex månader från det vården påbörjats, i samarbete med det sjukvårdsdistrikt till vars region patientens hemkommun hör. I slutet av år 2018 fanns det 172 kriminalpatienter (50 % av patienterna på sjukhuset) på Niuvanniemi sjukhus. Den genomsnittliga vårdtiden för de kriminalpatienter som skrevs ut år 2018, var 6 år och 9 månader. I slutet av december 2018 var den genomsnittliga vårdtiden för kriminalpatienterna på sjukhuset 7 år och 6 månader.